Nu är det en ny tisdag, igen, det betyder också en ny svenskalektion, med Per. Ämnet som ligger på dagens lektionsbord är existentialsimen och faktum är att jag har funderat en hel del runt det ämnet. När jag jag gjorde detta föll jag genast långt ner i en tankegropen och kom osökt in på "att vara eller inte var". Efter att ha konstaterat både det ena och andra ryckte jag upp mig själv ur detta. För att genom att gräva ner sig i för djupa tankegångar om att leva eller inte tar än ingen vart, bara ner i ett ännu djupare hål. Det är visserligen bra att tänka, men inte för mycket, det har alltid varit min mening.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
varför inte tänka? Vad är det som är så farligt, det som kan komma ut ur det är förändring, och det behöver inte vara farligt? Om du nu hittar något som känns jobbigt, eller obehagligt kanske det finns en poäng med att kika lite på varför du känner som du känner, även om du inte behöver gå till botten med problemet? Men jag tycker inte att man bara skall blunda och vandra vidare i det här minfältet som vi kallar liv.
SvaraRaderaMen nu till något annat: hur går det med ditt projekt och vilka uppenbarelser har du fått? Kan du tänka dig att hålla en liten kurs snart för några intresserade klasskompisar? Även jag är intresserad!
http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=601
SvaraRaderaKolla även in Harry Järv och hur han tillämpade informellt ledarskap i krig.
http://www.kkrva.se/Artiklar/066/kkrvaht_6_2006_11.pdf